Kaichron – tid för livet

Det är lätt att slukas upp av tiden och allt som jag vill få utrymme till. När jag letar ny inspiration har jag sedan ett tag tillbaka sökt mig till vetenskap och forskning om hjärnan, för att förstå och utöka min kunskap om de senaste rönen kring hjärnans betydelse för hur vi kan tänka kring hur vi hanterar vår tid. Kunskap är till stor hjälp för att kunna förändra invanda tankar och mönster och skapa nya som gagnar oss bättre. Och för att få en djupare förståelse och insikt som hjälper mig att se helheten, kring hur det hänger ihop i mitt liv, så söker jag också inspiration från en annan form av kunskap, eller visdom, som jag finner i de österländska traditionerna.

Att ta intryck från både den västerländska vetenskapen och den österländska visdomen, och att kombinera de två synsätten, ger mig en större dimension av tillvaron och hur att tänka och agera i relation till hur jag använder min tid.

Jag tänker att det västerländska sättet med logik, förnuft och forskning kan spegla dagens synsätt på tid. Vetenskap är produktionen av ny kunskap som tagits fram med systematiska metoder. Det kan liknas vid att hantera tiden med hjälp av kalendern med indelning av veckor, dagar och timmar. På så sätt blir klocktiden den mest betydelsefulla tiden. Här blir tiden precis och hur jag använder min tid bestäms av vilka resultat jag vill uppnå. Tiden sätter ramen och hjälper mig att hålla ordning på mina aktiviteter, och mitt görande och åstadkommande är i fokus.

I den österländska traditionen används ord som livskunskap och personlig visdom. Visdom formas utifrån djupa reflektioner kring livet och människan, och berör hur upplevelser kopplas ihop med erfarenhet och kunskap för att skapa nya insikter. När jag använder den personliga inre visdomen som en guide i livet skapar jag tillit till min egen person. För att använda den personliga visdomen behöver jag tid för att lyssna, inåt. Det är som att tiden får en annan karaktär sedd med visdomens ögon, följsam och med fokus till det som är just nu.

Båda synsätten kan tillsammans vara en guide i dagens tidspussel. Jag behöver min kalender för att överhuvudtaget hålla ordning på tillvaron, men också så viktigt att det finns utrymme för att följa min egen rytm och tempo. Att hitta vilken det är gör jag när jag ger mig själv tid att lyssna inåt och reflektera. När jag tappar bort min kalender missar jag kanske ett viktigt möte och när jag missar tid för att lyssna inåt tappar jag bort mig själv.

Du är inte till för tiden, tiden är till för dig.

Omsorgsfull disciplin kan vara svaret. Att både använda disciplin och att vara omsorgsfull är en oslagbar kombination.

Att vara omsorgsfull är en god egenskap, eller hur? Omsorgsfullhet betecknar noggrannhet och eftertänksamhet. Att vara omsorgsfull kan också beskrivas som att vara aktsam, varsam och att måna om någon eller något.

Disciplin, hur klingar det i dig? Disciplin betyder att upprätthålla ordning och regler. En disciplinerad person uppfyller sina åtaganden och handlar i enlighet med sin föreställning om vad som är bäst att göra.

Egentligen två begrepp som inte ligger så långt ifrån varandra men som kan skapa helt olika känslor. Disciplin ger ofta känslan av stränghet och att rutiner är tråkigt, men är nog så viktigt när det gäller att åstadkomma förändring och rutiner som håller i längden. För att åstadkomma en ny vana behöver du vara uthållig, det tar 8-10 veckor för hjärnan att skapa de nya kopplingarna för att det ska bli nya banor, och då är disciplin en nödvändighet. Så varför prata om omsorgsfull disciplin? Jo ibland när vi vill åstadkomma en förändring så har vi en tendens att bli stränga mot oss själva och då använda disciplin på ett negativt sätt. Så att om jag inte genast uppnår det jag satt mig för så känner jag mig misslyckad och ägnar tid att skuldbelägga mig själv. För att sedan ge upp och tänka att det är inte lönt att jag försöker.

Att vara omsorgsfull med sig själv är kanske inte det vi vanligtvis tänker i samband med rutiner och disciplin, men tänk efter hur känns det att vara omsorgsfull mot dig själv? När du använder omsorgsfull disciplin ger du dig själv bekräftelse för det du åstadkommer även i det lilla, och fyller då på med välbehag och positiv energi. Och ger dig en känsla av att vara värdefull och att du förmår uppnå det du satt dig för. I boken Självmedkänsla skriver Agneta Lagercrantz om hur vi kan förbättra relationen till oss själva. Och jag tycker att omsorgsfull disciplin är ett sätt att utveckla sin medkänsla för sig själv. Att utgå ifrån omsorgsfullheten och sedan koppla på disciplinen skapar rutiner och vanor som håller och ger dessutom plus på energikontot. Och du är alldeles säkert värd att vara omsorgsfull om.

Här är några rutiner som kan vara till nytta på vägen mot omsorgsfull disciplin…

• Gör något varje dag som får ditt hjärta att sjunga

Det spelar ingen roll vad det är eller hur lång tid det tar. När du ägnar dig åt saker som du blir innerligt glad av så ger du dig själv energi i både kropp, hjärta och hjärna.

• Se till att ha tid med dig själv

I dialogen med dig själv ger du dig möjligheten att utforska vem du är. Självkännedom är ett bra verktyg för att finna ut vilka vanor som gör dig gott och hur du kan forma rutiner och disciplin som stärker dig.

• Ge dig egenbekräftelse

Vi har så lätt att tänka på saker som vi inte är nöjda med, eller som gick fel. Summera din dag på kvällen innan du går till sängs med frågan; Vad har varit bra idag? Vad är jag tacksam över idag? På så vis låter du dig somna med en god tanke som kan plantera sig vidare under natten.

Jag är i grunden en person med stor utförarlust och tillsammans med en god portion prestation går det ibland åt skogen. Jag gör, gör och gör – och lyssnar inte på den försynta rösten som säger att det finns andra lägen också som är trevliga och bra att vara i.  Trots kunskap och erfarenhet kring hur det är när det blir för mycket, så händer det att utförarlusten tar överhand. Känner du igen dig i det jag beskriver? Då kan fortsättningen vara ett steg också på din väg.

Jag vet också hur det är och känns att återta balansen, att ge plats åt den försynta rösten, att hitta in till betraktelsen som hjälper mig att känna av vilket som är nästa steg, och nästa steg, och nästa steg, på den vägen jag valt som min. Jag är tacksam för de verktyg som hjälper mig att välja ett nytt läge och sätta utföraren på paus.

Mina 3 steg för att återta balansen

Steg 1

Följ andetaget! Jag slutar med det jag för tillfället gör och skiftar fokus från att utföra till att betrakta, och bara andas. Jag andas inte aktivt, jag bara följer. Det är stor skillnad. Det är som att jag sätter mig på passagerarplatsen och åker med, hur gärna jag än vill hålla i ratten hela tiden. Det är en utmaning att bara följa med utan att för den skull tappa bort riktningen på vart jag ska. Det enda sättet att upptäcka skillnaden är att prova. Utforska ditt andetag. Sätt dig på en stol och låt kroppen andas. Det är så det går till hela tiden, kroppen sköter om det här, dagarna och nätterna i ända, du behöver inte lägga dig i, bara följa med och låta andningen vara som den är.

Steg 2

Byta fokus! När jag nu har andats mig till ett lugnare tempo så kan jag byta fokus till annat än utföraren. Jag tar sikte på vad jag är tacksam för, just nu precis i denna stunden. Det kan vara känslan av vara frisk, att ha tak över huvudet, eller över mina vänner  och min familj. Eller att våren är på väg och jag kan höra fågelkvitter. Det väsentliga med tacksamhet är att låta tanken fördjupas i en känsla. När du upplever tacksamhet har det också goda effekter i hjärnan och i kroppen. Forskningen visar på att upplevelsen av tacksamhet är en kraftfull form för att öka lugn och känsla av välbehag, och att återta balansen.

Steg 3

Lyssna! När jag nu är i ett lugnare temp och har fokus på tacksamhet, kan jag också börja lyssna efter den försynta rösten. Och det är först då jag upptäcker vad som finns under ytan, närmare det som är min inre kärna, mitt hjärta och min själ, för det är där den försynta rösten finns. Det finns inget schema det handlar bara om att lyssna och upptäcka vad som finns där. Ofta upptäcker jag en längtan, en längtan efter att ta mig ut i friska luften, spela musik eller att möta människor. Det spelar ingen roll vad du upptäcker, det viktigaste är att lyssna och utforska vad som finns där. Att du blir medveten om en längtan är att ta steget mot nya mönster.

“Längtan bär en kraft som hjälper oss att bryta oss ur våra mönster och söka oss bortom det invanda.” (Kajsa Ingemarsson, Hjärtats väg, 2016)

Lycka till med att lyssna efter vad som ger dig balans och tid för livet!

/Marie Klint

Ett helt nytt år vid namn 2016, ett oskrivet år, helt i dina händer.  Och ändå så går det så fort, rätt vad det är så är vi där igen, nyårsafton 2016 och firar in 2017. Innan det gått alltför långt in på det nya året är det gott att ta lite tänktid kring vad som gör detta året meningsfullt.

Visst är det en fantastisk och hisnande tanke att ha så mycket tid till sitt förfogande, och att det är dina 525 600 minuter att använda till det du vill. Ibland pratar vi om tiden som om det inte vore vår egen utan att den tillhör någon annan, och att den egna tiden är något man bokar in med sig själv då och då, eller inte ha alls. Och att tiden bara rusar iväg. Hur blir det om vi vänder på det och tänker att all tid är din egen, och att du kan bestämma vad du vill använda den till, och vem du vill lägga den på? Eller till och med sälja den, på ditt arbete betalar de dig för att få tillgång till din tid. Att tänka på 525 600 minuter, eller ett helt år kan kännas övermäktigt men att börja fundera kring vad som är viktigt för dig att få ägna tid åt, är att ta första steget och då är du ju redan igång.

Med det här sättet att tänka tar du ledarskapet över din tid och kan göra aktiva val och bli omsorgsfull med din tid, för att få ut det du vill av den.

Här kommer några av mina tips som kan hjälpa dig på vägen.

• Ta reda på vad du ägnar tid åt
  

För att kunna ta reda på hur du vill använda din tid behöver du först veta vad du faktiskt ägnar den åt idag. Ofta tror vi att vi vet vad vi gör med vår tid, men när vi skriver ner det blir det tydligare och mer verkligt, och också enklare att förändra. Gör en tidsdagbok under en vecka, eller om du tycker det verkar länge så gör det under minst tre dagar. Ta dagar som är vanliga, inte när du har semester eller gör något utöver det vanliga. Du vill ta reda på hur det ser ut i vardagen. Skriv ner vad du gör och ungefär hur lång tid de olika aktiviteterna tar.

• Skapa ett energikonto
  

När du gjort din tidsdagbok bokar du in ett möte med dig själv för att reflektera över vad du skrivit ner och hur det ser ut. Fundera och känn efter vid varje aktivitet hur du upplever din energi. När känner du att du får energi, dvs känner dig pigg och alert, och när känner du att du tappar energi, känner dig trött och oengagerad? Ange ett + eller – vid respektive aktivitet utifrån hur du upplever din energiåtgång. Räkna ihop dina plus och minus och du har ett energikonto.

• Ta ledarskapet över din tid

När du tittar igenom din tidsdagbok ser du vilka aktiviteter som gav plus respektive minus på energikontot. Det som ger dig energi är troligen saker, eller personer, som inspirerar dig och är meningsfulla. Du kan nu välja att ägna mer av din tid på detta och mindre tid på det som istället kostar energi. Att ta ledarskapet över din tid innebär att se till att du har plus på energikontot och spenderar tid på det som gör dig gott och skapar hållbarhet och mening i ditt liv. Tänk på att det du fokuserar på växer. The time is now…

Ett fint nytt år med tid för livet önskar jag dig

Olika situationer och användningssätt kostar olika mycket energi. Det gäller såväl vara datorer och mobiler som oss själva. För en tid sedan befann jag mig i en situation som krävde extra mycket energi, jag var i sorg efter att min mamma hade gått bort, och blev jag tydligt medveten om hur mycket energi det gick åt till att sörja plus allt praktiskt runt omkring. Det fick mig att tänka på det mänskliga batteriet och hur vi människor behöver hantera energiförbrukningen och tiden på olika sätt och anpassa förbrukningen efter situationen vi befinner oss i.

Vi är bra på att använda energisparande åtgärder på såväl på mobilen som på datorn och vidtar en mängd olika åtgärder för att batteriet ska hålla länge. Det finns olika appar för ändamålet och också olika inställningar att göra. Med samma tankesätt kan man se det som att det mänskliga batteriet har en viss mängd energi som ska räcka vår livslängd och att vi kan ställa in olika lägen. Inom den österländska traditionen ser man på människans livsenergi som att vi föds med en viss mängd energi, att vi kan påverka den under vår livstid och att den vid livets slut är förbrukad. Det skulle betyda att det mänskliga batteriet har en viss mängd energi och tid som vi behöver hushålla med och att vi kan påverka till viss del hur länge det varar med sättet vi använder den på.

Du känner säkert också igen att olika situationer tar olika mycket energi. När vi hamnar i en situation som är utöver det vanliga, någon större förändring till exempel nytt arbete, sorg eller giftermål, vare sig förändringen är av positiv eller negativ karaktär behöver vi omfördela energiförbrukningen. Vi får inte mer energi med automatik. Vi behöver fördela vad vi ägnar tid åt på ett sätt som stämmer med situationen och koppla från autopiloten.

Sju uppslag för energisparläge

Tankar tar tid

Sa Bodil Jönsson i boken Tio tankar om tid. När du är i en förändringssituation så behövs mer tid än vanligt att tänka och reflektera över det du känner och upplever. Att ta sig tid att tänka igenom saker och ting gör också att du fattar bättre beslut. Se till att sätta av egentid där du kan reflektera i lugn och ro.

Prioritera om

Se till din totala situation, vad kan du prioritera bort helt och hållet och vad är det som du absolut vill ha kvar? Titta igenom din veckoplanering och ta en reflektionsstund och tänk igenom vilka av dina aktiviteter som känns om absoluta och vad du kan sätta paus på eller stryka helt.

Be om hjälp

Vad kan du be om hjälp med? Är det vardagsgöromål som att handla och städa, eller är det något på arbetet? Delegera arbetsuppgifter som du inte måste göra själv. Tänk på att människor gärna hjälper till och växer med olika uppgifter. Det gäller medarbetare och kollegor såväl som familjemedlemmar och vänner.

Pausa ofta

Hur ser det ut i normalfallet för dig? Tänk på att du under dagen tar flera korta pauser än vanligt. Det hjälper dig att hålla energinivån i balans och också att fokusera på det du håller på med. Det kan räcka med några minuter åt gången. Det ger dig också möjlighet att känna efter hur du har det med energiförbrukningen.

Ta dig utomhus

Att vara i naturen HAR betydelse för vårt välmående. Det kan låta som en klyscha men forskningen visar på tydliga resultat att naturen gör oss gott och ökar på vårt lugn-och-ro hormon som har positiv inverkan både fysiskt och mentalt.

Fyll på

Vad är det som ger dig energi? Ägna dig åt sådant som ger energi. Det kan vara socialt umgänge, eller läsa en bok, lyssna på musik eller något helt annat. Känn efter vad du blir glad och pigg av.

Fysisk aktivitet

Att röra på sig vet vi idag att det ger goda hälsoeffekter. Tänk på att det kanske är en annan form av träning som behövs när du är i en situation som kräver mycket energi. Fysisk aktivitet kan vara allt från promenad till hårdträning på gymmet. Gör något som passar dig.

Tänk dig att du sätter dig själv i energisparläge – vilka inställningar behöver du göra då?

Har du erfarenheter som du vill dela med dig av? Skriv gärna i kommentarfältet nedan så kan vi ta del av varandras klokskap.

För en tid sedan bläddrade jag i en bok hemma hos en vän som har stort konstintresse. Döm om min förvåning när jag hittade denna tänkvärda text om Tiden.

Håll till godo.

Tiden

I den by där jag är född, Dizzaasco, fanns det i min barndom inga klockor. Vi rättade oss efter solen. När klockorna kom började de driva folken efter uren. Gamla gubbar sa: “Klockor förstör människor.”

När jag kom till Sverige såg jag väldigt många klockor, och alla tittade på dem. Jag blev allergisk mot klockor, fast jag inte hade någon själv.

En dag blev jag erbjuden arbete av arkitekt Pery Martin att modellera en massa nakna kvinnor som provdockor för underkläder. Varje docka hade sitt eget mått på bröst, midja, mage och stjärt. Det fanns även gravida kvinnor. Skräddarna skulle använda dockorna att prova kläder på.

Jag gick till fabriken, och vi beställde lera, gips, armereingsjärn och levande modeller.Dagen efter skulle jag börja klockan sju. Jag kom tio minuter över. För mig var det inte för sent men för stämpeluret. Då kom förmannen och sa att jag måste passa tiderna, och alla tittade på mig. Jag sa: “Men jag har ingen tid, vad jag ska göra är mitt jobb och inte tidens.” – “Vi säger att du får börja klockan åtta”, sa förmannen, “då är du säkert här.” Dagen efter kom jag tio över åtta. Efter en timme kom direktlören och sa: “Sånt här får inte förekomma.” – “Är inte direktören nöjd med mig, så får ni nöja er med tiden. Jag slutar.” Då sa direktören: “Nej, nej, ni får inte sluta. Kom när ni vill, ni behöver inte stämpla, men räkna timmarna ni arbetar.”

Ur Domenico Inganni (1982) Skulptörens hantverk

Domenico Inganni

SVD startade i förra veckan en artikelserie om att förebygga psykisk ohälsa i tid. Första delen handlar om utmattningssyndrom. En kvinna, Emma Holmgren, beskriver sin situation, hur hon upplevt både sitt insjuknande och vägen tillbaka, och om att vara stresstålig. Hon har också skrivit en bok om sin upplevelse, ”Våga vara rädd – en bok om utmattningssyndrom”.

Jag känner så väl igen hennes historia, från personer i min omgivning, från klienter och från egen erfarenhet. Och den tenderar att upprepas allt oftare. Det finns många siffror som pekar åt samma håll, att stressrelaterad sjukskrivning ökar. Detta trots mycket kunskap om stress, stresshantering, effektivitetsträning och också vikten av kost och motion för att leva ett gott liv.

Jag blir berörd och engagerad. För varje människa som kommer i ett utmattningstillstånd innebär det en stor kostnad själsligt, fysiskt och ekonomiskt, Först och främst för individen själv, men också för närstående, arbetsgivare och samhället i stort.

Att vara stresstålig har länge varit en eftertraktad förmåga, kanske är det dags att omvärdera och se att det också har sina baksidor. När stresståligheten övergår i att inte känna och uppfatta sina behov av återhämtning och vila, då är det snarare ett riskbeteende och värt att ta i beaktande. Ett sätt att motverka att människor kommer i utmattningstillstånd är att ta vara på både den kunskap som finns kring stress och stresshantering, men också människors egen kunskap om hur var och en behöver hantera sig själv och sin tid för att leva ett gott liv och ha tillgång till alla sina resurser som människor. Samtidigt som det behöver föras diskussioner om tidskulturen på arbetsplatser, på vilket sätt man vill hantera tid utifrån verksamhetens mål och värderingar och samtidigt individernas hälsa och potential. Nog är det tid för nya perspektiv och begrepp – tidstålighet är kanske ett!